Trött, trött, trött! Vet inte riktigt varför för jag har sovit hela nätter i över en vecka, Ville är jätteduktig! En natt testade jag att lägga honom i hans egen säng och då sov han i sex timmar! Det är ju underbart med jag har han gärna hos mig ett tag till. Dels för att jag tycker det är otroligt mysigt och dels för att jag vill slippa gå upp ur sängen för att trycka tillbaka nappen om han vaknar för att den ploppar ut! Jag är kanske lite egoistisk när jag tänker så för att jag vill sova så mycket som möjligt men det tycker jag att jag har rätt att vara! Jag är en mycket bättre mamma om jag är utvilad på dagen än om jag är helt slut efter en natt av napp-åter-tryckande!

Snart kommer farmor Lena hit och hämtar oss så ska vi följa med hem till henne en stund! Ska bli mysigt! Vi tar med Loke och så ska vi se hur det går att gå hem med honom. Han verkar inte direkt jättemycket bättre nu än när vi var hos veterinären faktiskt och det känns inte roligt att erkänna. Jag hoppas att man snart kan se en förbättring så att vi kan slappna av och veta att han mår bra!

Förut var jag och Moa och fikade på "Tant Rut" och det var kanoners! Men det är klockrent! Moa frågade hur det gick och så med Ville och jag berättade att allt är så himla bra! Hur underbart glad han är hela tiden och att han nästan aldrig är ledsen! Och det stämmer ju verkligen! Det är så sant som det är skrivet här och nu! MEN, så fort vi kommer fram till kafeét så börjar han pipa i vagnen. Min bakade potatis kom ut och den luktade så gott. Moa började äta och njuta av sin grekiska sallad och jag satt där med en skrikande Ville i famnen. Han fick mat men han fortsatte skrika. Jag försökte vagga honom till sömns men han fortsatte skrika. Det där A-barnet som jag hade skrutit om en kvart tidigare var som bortblåst! När Moa ätit klart erbjöd hon sig att ta honom medan jag åt men han fortsatte skrika och min bakade potatis hade blivit kall och hård.

Vi gav upp att sittakvar och tjöta efter fikat sådär som man gör och jag lade ner Ville i vagnen och började gå och han somnade på mindre än en minut. Så han skrek sig genom en fika för att? Det gör absolut ingenting att han skriker så högt att hela Kungälvs kommun hör det men han kan väl vänta tills en gång då jag inte har skrutit om hur lugn och fin och positiv han är! Fast det är klart, jag skryter ju om honom hela tiden så han skulle aldrig få en chans att skrika av sig. :D

Igår var vi på BVC och han blev vägd och mätt (med cm, inte av mat) och han var perfekt. Det visste jag innan men det är lika roligt varje gång det blir bekräftat! Nu ska jag gå och titta till mitt underbara A-barn som ligger och sover som den ängel han är i sin vagn. Sedan ska jag njuta av yterligare en mysig kväll med honom! Hoppas att de kvällarna aldrig tar slut även om det skulle bli oerhört pervers när han är arton år och det fortfarande är mina bröst som står för hans mat. peace out!