Nu har jag varit på efterkontroll på MVC idag och allt verkade bra. Har fortfarande lite ont i magen vid vissa rörelser och hon visste väl inte så mycket om hur normalt det är efter nästan tio veckor. Någon som vet?! Känns som att det borde vara helt bra nu. Tydligen får jag lov att börja träna redan efter åtta veckor men vill inte göra det när jag fortfarande har ont. Så jag skulle avvakta en månad till ungefär innan jag hör av mig igen.

Ville sov sig igenom hela besöket och det var skönt. Det blir lite jobbigt att koncentrera sig på vad folk säger om han är vaken och man måste hålla honom lugn. För visst är han lugn och go nästan hela sin vakna tid men då får man ju sättaeller lägga honom bekvämt och ge honom något att titta på. I ett läkarrum på sjukhuset är det ju rätt sterilt och han blir lätt uttråkad, speciellt om jag inte kan engagera mig i honom. Efter besöket hos Marie så tog jag en promenad till min bror. Hans svägerska var där och jag fick en massa bra saker till Ville. En hoppgunga som vi tänkt önska oss i julklapp, ett babygym som vi tänkt köpa nästa vecka och lite böcker och kläder och sådär. Helt kanon att slippa köpa.

Förresten så är vi bjudna på fest den tredje oktober, till Moa, och det ska bli jätteroligt! Villes farmor har sagt att hon kan passa honom och jag tror jag ska ta mig ett glas vin eller två. Nu är det ett år sedan jag drack något och ett år sedan som jag tog min sista cigarett. Det är så typiskt att det där suget aldrig försvinner. Jag är än idag fortfarande precis lika sugen som jag var veckan efter det sista blosset. Det var under några månader under graviditeten som jag inte var sugen för att jag mådde illa men när dte släppte kom suget tillbaka. Och jag är jättesugen i denna sekunden också! Vill öppna ett nytt paket och ta en cigarett, tända den och ta ett riktigt, riktigt bloss. Urs, vad dumt att det inte kan sluta. Jag vill verkligen inte börja röka igen så jag får väl helt enkelt lära mig att leva med suget.

Igår var Tommie pappaledig precis som alla andra måndagar och vi tog en liten biltur till ramberget och satt därhögst upp och tittade på utsikten och pratade en stund. Ville följde såklart med men han sov som vanligt! Det var mysigt att komma hemifrån en stund och få lite frisk luft!

Nu funderar jag på att ringa min mamma och prata en stund innan IDOL börjar. Sedan är det nog dags för Ville att äta igen också! Mysigt! Han ser så nöjd och belåten ut när han ligger där med tutten i munnen och jag känner mig stolt över att det bara är jag som kan få honom sådär mätt! Och jag är stolt över att Tommie är världens bästa pappa som hjälper mig med allt han kan hjälpa till med! Min familj är underbar! LOVE