Är supertrött och ännu tröttare. Jag är bortskämd med att få sova med tanke på att jag har en bebis hemma men när man är vaken så krävs det att man är hundra prcent med och hundra procent vaken. Hela jag behövs, både hjärnan och kroppen. Innan Bebis så kunde man ju vara vaken men sitta framför tv:n och vara halvdöd eller ta ett varmt, skönt bad och koppla av eller så kunde man ju bara gå och lägga sig när man kände för att sova middag.

Jag kan ju fortfarande titta på tv men jag måste hela tiden ha ett öga och öra på Ville! Blir han hungirg så är det ju bara jag som kan mätta honom. Och även om jag sover fyra timmar när han sover så kan jag ju inte somna in alltför djupt för då hör jag ju inte när han vaknar. Men tänk vad det är värt det! Tänk hur man ändrar sitt sätt att se på saker i livet. Tänk att jag, som dyrkade min sömn förut, kan tycka att det är underskattat att sova!

Nu missar jag alldeles för mycket om jag sover. Villes leenden och alla hans nya hårstrån som blir fler och fler för varje dag. Förra veckan var jag alldeles till mig för jag kunde ana ett riktigt hårfäste! Nu, den här veckan så är det hans förmåga att suga på nappen som fascinerar mig mest. Om jag somnar nu så missar jag kanske något livsviktigt som jag bara måste få se! Så fort han ger ett ljud ifrån sig så tror man att han ska börja prata. Eftersom just vårt barn, Ville, måste vara den mest intelligenta bebisen i hela världen.

Det är väldigt roligt att vi som mamma och pappa tycker att vårt barn har en mycket starkare nacke än andra barn och att han följer med blicken mycket bättre än andra barn. Samtidigt tycker ju alla andra föräldrar att just deras barn är bäst i världen på samma sak som Ville är bäst i världen på.

Hur som helst så är Ville en superbebis som antagligen kan börja första klass redan nästa år och som kommer lösa alla stora världsproblem innan han fyllt elva. Och det säger jag inte bara för att jag är hans mamma utan för att jag verkligen tror att han besitter sådan kraft. Skämt åsido så vet jag att han kommer utföra stora saker för det kan jag se i hans ögon. Undrar om min mamma och pappa såg det i mina ögon? Se så rätt de hade i så fall. Jag åstadkom ju Ville. Det största miraklet i hela världen...

Nu är Loke hemma igen också och det är jätteskönt! Han pendlar lite mellan oss och min mamma för han trivs så bra på landet med mammas hundar. Men nu får han stanna hemma ett tag för man ser att han har ont i benen. Ska ringa veterinären imorgon och bestäle tid för vaccinering och en ordentlig undersökning av hans ben! Hoppas det finns medicin att få så han slipper ha ont!

Nu skriker Ville så jag ska göra mig i ordning och sedan ska vi ha våran mysiga kvällsutin. Då ligger vi i sängen och tittar på NCIS och Ville äter. Lagom till NCIS är slut så borde han sova. Det brukar dock dröja ytterligare någon halvtimma! Ha en bra natt!